Lilly

Det här blir nog mitt sista inlägg på länge, eller så skriver jag igen redan imorgon. Jag orkar inte och bryr mig inte om bloggen nu, men jag vill att ni som är mina vänner får veta det här av mig och inte genom rykten.

Igår kväll kl.22.00 när jag och min mamma åt middag ringde det på dörren.
Har ni aldrig haft två civilklädda poliser ståendes i dörren så är det svårt att se framför sig hur världen totalt stannade.
De kom för att berätta att min lillebror Martin avlidit ungefär 2 timmar tidigare på sjukhuset.

Jag kan inte ens fatta att jag skriver det här, eller att jag någonsin skulle behöva hantera detta.

Men polisen tog kontakt med min pappa och körde mig och mamma till sjukhuset där vi väntade på att pappa skulle komma, och sjukhusprästen satt hos mig under tiden.

Efter det fick vi sitta ner och prata med läkare, präst och den läkare som hade haft hand om allt.  
Därefter fick vi gå in tillsammans och träffa honom.
Jag kan inte ens beskriva det, men jag ångrar inte att jag gjorde det.
Min älskade lillebror..

Han blev 20 år gammal.

Jag fattar fortfarande ingenting och den scenen från det att polisen ringer på dörren tills jag står inne hos honom spelas om och om igen i mitt huvudet, jag kan knappt tro det, det känns som någon annans liv.
Ni vet "sånt händer inte mig"?

Just nu är tårarna slut och jag känner mig bara oerhört trött. Vänner uppskattas mer än nått just nu, men jag svarar nog inte i telefon, jag orkar inte mycket just nu och vi tar en minut i taget.


1991-05-28 - 2011-09-29

Min fina, snälla och underbara bror och vän.
Alltid älskad, alltid saknad. ♥

Söta ni är om kommenterat förra inlägget.
Jag var på minnesstunden för Peter i tisdags, dagen han skulle ha fyllt 24 år.
Helt sjukt att han inte ens fick fylla 24...
Jag har bilder på mig och honom, och hade kunnat berätta mer detaljerat om tisdagen, men på något sätt känns det för personligt. Det går ju att läsa om på de flesta stora tidningarna på nätet. Kvp.se, aftonbladet.se och lokaltidningen. BLT.se

Men lite kort om tisdagen. Det skulle vara en minnesstund på Stumholmens badplats mellan kl. 18-21 nu i tisdags, och det blev det med.
De som var motorintresserade och hade en veteranbil eller sportbil samlades på torget efter 17, sedan cruisade alla runt i stan 10 minuter innan vi körde ner till Stumholmen. Peter älskade sånna bilar och det var riktigt fint arrangerat.

Till Stumholmen kom folk och tände ljus och la blommor och pratade med varandra, med bilarna parkerade en bit ifrån. Massa folk kom, riktigt fint att se. Förutom några väl närgångna reportrar så var det en fin kväll.

Bilden från bltsydostran.se

Vet inte vad mer jag ska skriva, kan fortfarande inte riktigt förstå att han är borta..
Jag är tacksam att jag fick ha denna fina människa i mitt liv, även om det inte blev under en längre tid än 5 år.
Ta hand om er och varandra!

♥ Jag vet att det varit dålig uppdatering, men tänkte bara titta in lite snabbt och förklara varför. Som de som läst bloggen vet, och de som sett Efterlyst, eller överhuvudtaget läst en tidning den senaste tiden så vet ni att en person har varit försvunnen (från Karlskrona) i en månads tid, och för några dagar sedan så erkände en person till mord på honom.
Som sagt, detta har stått i Kvällsposten, Aftonbladet, BLT, Sydöstran och varit i Lokalnyheterna. Nu är det så att detta var en bra vän till mig.
Jag gör vad jag brukar göra om dagarna, men orkar inte riktigt lägga samma energi på bloggen just nu.
Peter var en oerhört fin människa som jag är tacksam att jag fick ha som vän i fem års tid och just nu är jag både ledsen och förbannad att någon kunde göra så mot honom.
Vill ni läsa mer fakta om allt det här så föreslår jag kvp.se eller aftonbladet.se. Jag vill inte skriva något mer med respekt för Peter och hans familj..

Ta hand om er, och de ni älskar. ♥

Nu har jag haft en hel drös med bra dagar. Därav låg uppdatering. Uppdaterar jag inte är jag ute och har roligt istället, haha.
Nä, men förra veckan träffade jag Josse och hennes son Elvis, var några månader sedan sist och såklart lika trevligt som alltid.

Och nu de senaste dagarna har jag varit på Röda Korset (haha), jag samlade ihop kläder och böcker i en påse och pep in där och fort som fasen hälsade och tackade och allt det där och ut igen. Pinsamt att de känner igen mig numera ju. Nu när den påsen är lämnad hittar jag ju ännu mer att göra mig av med, vi har så kul samtal numera på grund av det:
Mamma: "Du kan jag slänga katalogen från H&M eller skulle du ha nått?"
Jag: "Neeej, jag ska bli minimalist numera vet du ju, jag ska inte köpa mer skit, och jag ska göra mig av med allt jag inte använder, bara släng!!"
Mamma: "Så har du sorterat ur bland dina skor?"

Nej, så långt har jag inte kommit. Jag började och blev helt nervös av det. Två par gav jag till Julia och Isabell i alla fall, fina att titta på men inget att hålla på att hamstra. Jag ska samla styrka och energi att gå igenom alla andra.

I måndags var Johan och Christian här några timmar, länge sedan jag hade så roligt. Jag brukar känna mig så fullständigt avkopplad efter att haft kul med en vän, som att jag är arbetslös (tex) för tillfället inte spelar särskilt stor roll, så länge jag har mina vänner klarar jag mig.

Annars har jag varit effektiv, sökt jobb, tränat riktigt mycket, handlat, långa promenader, rensat som sagt och träffat vänner, haft tid att hjälpa Julia och Isabell med deras läxor två gånger denna veckan so far, ska dit imorgon igen, matte denna gång.

Effektiv? Oh ja, för stunden i alla fall.


När jag var ute och gick för en månad sedan ungefär glömde jag INTE kameran, detta var väl vid 21-tiden. Nu är klockan lite efter 19 och det är redan mörkt, fy så deppigt!!

Förresten, varför är det så mycket roligare att handla till andra än sig själv? Jag tycker det är superkul att köpa nått plagg eller vad det nu kan vara när jag ser det, om jag direkt kommer att tänka på någon som hade varit fin i det.
Sen är det bara att vänta till födelsedagar/jul eller min favoritanledning: för att de varit extra snälla
Jag var inne på Jansens förra veckan och de säljer tydligen kläder från Jack & Jones, som enligt mig gör supersnygga kläder till män.

Sådärja, nu blir det en paus i städandet. Eller ja, jag sitter i rummet och låtsas att jag städer. Jag skulle rensa ur bland mina skor, men det var jag inte riktigt redo för ännu. ska ta ett djupt andetag om en stund och vara lite realistisk. 10 par har aldrig blivit använda, eller bara använda en gång. Så de lär jag ju inte sörja om de försvinner.

Igår tog jag en promenad till Röda Korsets lokaler med lite saker, mannen som tog emot det blev lite impad över tyngden av kassarna och undrade vad jag hade i dem. Tegelstenar?
Näpp, enbart böcker och kläder.
Mina dvd-filmer gav jag till Julia och Isabell som blev väldigt glada, rensade ur lite mer av dem idag. Känns skönt att jag inte slängt något. Allt har gått till tjejerna eller Röda Korset. Har en ny klädhög att göra mig av med, men det vore pinsamt att gå dit idag igen, nu känner de väl igen mig där snart..

På gymmet idag gick det riktigt bra. Tränade mage, rygg & biceps. Och dubbelt så lång uppvärmning som jag brukar. I morgon har jag kondition och ben - härligt.

Underbar låt!!


Haft mycket att tänka på dessa veckorna som varit.
Se Efterlyst ikväll på trean kl.21.
Peter, en vän till mig, är försvunnen sen två veckor tillbaka och ska vara med i kvällens program, hoppas det ger resultat!

(tar ett tag inann låter kommer igång)
Har haft fullt upp denna helgen. Läs allt nu innan ni tror att jag är en total idiot, haha. 

Nä, men jag har gjort mig av med saker, mycket saker. 
Jag tycker det är så patetiskt med folk som är helt fixerade vid en teve, eller ett plagg, och inte kan tänka sig att vara utan det, så jag ville göra mig av med så mycket av det jag kan vara utan, som möjligt.
Givetvis har jag inte slängt min säng eller teve (ännu). Men det handlar inte om det. 

Om jag fick en stor väska att packa ner det jag BRYR mig om och BEHÖVER, av någon anledning, vad kommer följa med? 
Så jag är intresserad av inredning och kommer ha det snyggt här hemma som vanligt, men det är bara saker, det är ingenting jag bryr mig om egentligen. Jag klarar mig utan varenda möbel om jag skulle bli tvungen. 

Nu SKA jag ju inte ha alla mina saker i en väska, men det jag menar är att jag vill inte vara så fixerad av sånt som ändå inte spelar någon roll. 

Ni märker säkert det också, en vän som till exempel sitter för mycket vid datorn. Hade vännen suttit mindre hade ju hon/han haft mer tid för sina vänner och det är DET som spelar någon roll. 

Jag bryr mig om vänner och familj, mina husdjur (såklart) datorn, där de enda bilderna på Selma finns, foton, ett gammalt gosedjur, några favoritplagg, men så mycket mer än så är det inte. 

Jag har bestick, porslin, vinglas, dyra vaser, men det är bara saker!

Mina dvd-boxar kommer jag inte göra mig av med, men större delen av mina dvd-filmer och böcker har jag gett bort. Mina kläder har jag gjort en rejäl rensning av. Kläder som är "kul" att ta fram i ibland i alla ära, men kom igen. Jag tvättar så pass ofta att jag skulle klara mig på väldigt få kläder.
Så det ser fortfarande snyggt här hemma, men de personliga sakerna eller vad man ska kalla det, är betydligt mindre. Som sagt, jag mår fint, haha, faktiskt bättre efter det här, alla presenter jag fått är kvar, mina favoritfilmer och kläder.  Sminkväskan består nu av mascara, ögonbrynspenna, foundation, en ögonskugga och en eyeliner - inget annat.

Känns riktigt härligt! 

Att ha saker bara för att HA eller för att det är fint är titta på, står inte jag ut med, filmer som är kul att se EN gång, jeans man vägrar acceptera inte passar - borta. Och jag har aldrig mått bättre! 

Kram på er!